Prospekteringsprocessen

Prospektering och fyndighetsutvecklingsprocessen är förhållandevis lång och komplicerad och består av många steg nedan beskrivning ger en översiktlig bild av de olika stegen.

1. Först identifieras ett område av geologiskt intresse. Detta görs exempelvis genom att tillämpa vad som är allmänt känt om den svenska berggrunden, genom att köpa information från företag som sammanställt den eller liknande aktiviteter.
2. Målgenerering: det är en översiktlig kartering av det intressanta området. Målgenereing sker exempelvis genom att man genomför elektromagnetisk mätning från flygplan eller via slingor som läggs ut i skog och mark eller genom såkallad ”blockletning”. Blockletning är en metod där stenblock (flyttblock) och andra stenar som hyvlats av från berggrunden av inlandsisen och sedan avsatts ovan sediment och morän på en plats på visst avstånd från där blocket förs in i isen. Eftersom isens rörelseriktning är känd ger det en indikation om var en fyndighet kan finnas.
3. Prospekteringsborrning: när en intressant plats identifierats inleds en fas med prospekteringsborrning där en diamantförsedd borrkrona används för att borra djupa hål ned i berggrunden i syfte att plocka ut en borrkärna för inspektion och kartering. Detta ger ytterligare information om bergrundens exakta utformning på platsen och ifall det finns skäl att anta att man är nära en mineralisering alternativt att borrkärnan träffar en intressant mineralisering.
4. När en intressant fyndighet identifierats vidtar fasen resursprospektering. Det är en fas som består av ett borrprogram omfattande väldigt många fler borrhål i syfte att kartlägga mineraliseringens storlek, utformning och utbredning.
5. Resursmodelering består i att all information från borrhålen läggs samman och används för att skapa en geologisk modell av fyndigheten som beskriver volymen (tonnage) och mängden metall(er). Detta används sedan för att göra en ekonomisk kalkyl avseende kostnaden för anläggning av gruva och brytning av fyndigheten. OM den  kalkylen visar på lönsamhet så kallas den identifierade fyndigheten för malm.
6. Ansökan om bearbetningskoncession vidtar ifall kalkylen visar på att det är lönsamt att bryta fyndigheten som en gruva. Bearbetningskoncessionen ger sökanden en lagstadgad ensamrätt att bryta fyndigheten och tillgodogöra sig det ekonomiska resultatet av den.
7. Ansökan om miljötillstånd är idag en mycket långdragen och ekonomiskt krävande process där sökanden behöver visa att fyndigheten kan brytas på ett sådant sätt och att skyddsåtgärder kan vidtas för närmiljö och närboendes intressen på ett sådant sätt att omotiverat stor belastning ej uppstår. Då kraven enligt miljöbalken idag inte är objektivt motiverade beror tillåtligheten i detta skede i stor utsträckning på bedömning i det enskilda fallet och kan variera mycket.
8. När miljötillstånd erhållits kan bygget av gruvan starta.